jag ska gora en resume
det var ett tag sen sist
haft lite strul
jag skriver inte sa ofta
Utkast: Jan. 20, 2013
Elen har varit borta lite titt som tatt de sista dagarna sa en kvall hade vi engelska med hjalp av ett stearinljus.
Imorgon blir det som vanligt forst Wawa Wasin. Det ar valdigt kul och stimulerande att arbeta dar och jag lar mig mycket. Jag har ju inte sa mycket erfarenhet av att arbeta med sa sma barn 0-4 ar, den enda erfarenheten ar ju fran forra aret da jag arbetade pa samma stalle. En dag dar ser ut ungefar sahar; Barnen kommer mellan 8-10 da far de bygga pussel och de minsta titta i en bok eller leka med nagon leksak. Nar alla barn kommit tar vi ut alla pa garden och de far tvatta ansiktet och handerna infor frukosten. Sen ar det frukost och efter det lek i lekdelen av rummet och de aldsta sitter runt borden och bygger pussel eller ritar¡skriver. Sen runt tolv ater de lunch och jag brukar ha ansvar for ett bord eller sa sitter jag med den minsta och matar honom. Efter lunchen ater de frukt och efter det sa ska de flesta sova och jag stannar kvar och hjalper till att stada undan och stada i lekdelen och borddelen. Sen aker jag till Pucara for att ata lunch och sen ar det Casa projektet.
Casa projektet; For tillfallet arbetar jag, en chilensk kille, en svensk tjej och en tjej fran Frankrike, men det har varit lite sisadar. Vi har aldrig varit alla for nagra ahr ibland gjort andra arbeten, men i alla fall. Forst borjar Patricio att ha en lektion och sen kommer jag 1430 efter min lunch och da gar vi ut och leker olika lekar i parken runt 1530-16 gar vi in i salen och spelar spel, malar, bygger med leran eller lagger pussel. Barnen tackade mycket for sakerna som ostra skolan och andra inblandadfe skankt. Barnen fragar varje dag nar vi ska gora armband och jag tror vi ska gora det imorgon. Efter Casa gar jag till huset dar jag bor och vilar en stund eller hjalper till i huset och sen runt 6-8 kommer pojken som jag ahr engelska med och dottern ar ocksa med och har engelska. Pa engelska ar det mycket basic saker och uttal osv. De laser sa svar engelska de borjar som at fel hall kan jag tycka, men jag vet inte. Innan de kan en sak i engelska sa kommer nagot nytt. Sa jag har mycket grund saker i engelska med pojken. Dottern kan mycket mer engelska sa jag anpassar om till henne. Ja vad mer jag vet inte, jo jag ska borja jobba med en flicka i Pucara som jag arbetade med forra gangen jag var har. Jag tror jag ska borja nasta helg.
NU ska jag ga tillbaka till mitt tillfalliga hem.
Ha det bra vi hors snart igen
arbetet
Borjar 8 och arbetar pa Wawa Wasin med barn 0-3 ar och slutar dar 1330 da aker jag och ater lunch sen borjar jag 1445 pa eftermiddagsaktiviterna och slutar dar runt 17 och dar efter gar jag till huset dar jag bor och runt klockan 18 har jag engelska med en pojke.
Jag trivs valdigt bra att bo har. Det ar nara till arbetet och jag kan jobba mycket. I helgen ska jag aka och halsa pa Ingrid . Sen ska jag borja arbeta med en flicka pa helgena. Jag arbetade med henne forra ret ocksa.
Skriver mer sen.
Ha de
dags for flytt
Idag har jag varit forbi Wawa wasin dar jag ska jobba och det var sa roligt att komma tillbaka och de belv sa glada. Vi var ocksa forbi en svang till Pucara och jag traffade nagra av barnen jag arbetat med forra aret det blev valdigt kanslosamt for mig.
Imorgon borjar jag arbeta klockan 8 i wawa wasin sen ska jag arbeta i eftermiddagsaktiviteterna i Pucara. Vi ska nog besoka min fina van Ingrid i helgen, men annars ar det tankt att jag ska arbeta med en flicka pa helgerna.
Jag skriver mer nar jag har installerat mig i allt.
Huancayo
Jag ska inte b;rja arbeta f;rr'n p[ m[ndag, men ska f;rbereda lite och kanske [ker till Pucara och h'lsar p[ barnen p[ projektet.
Det f[r r'cka f;r nu, skriver sen.
After around 40 hours of travelling and a night sleep im sitting here in the volunteerhouse in Huancayo like it was yesterday.
Im going to start my work in monday but i have to prepare some things and i think im going to Pucara today to visit the children in the project.
Mi viaje duro 40 horas y llegaba aca por la noche. Ahora estoy en la casa de volontarios y se siente como ayer. Pero ha sido un ano. El tiempo pasa muy rapido. Voy a empezar mi trabajo en lunes, pero creo, voy a Pucara para visitar los ninos en el proyecto.
hasta luego
lite annars
Nu bär det av
Om du vill följa med eller donera något till barnen så hör av er;
therese.hedkvist@hotmail.com

på tal om
Animal liberation.
Här om dagen såg jag filmen Food, inc. Den handlar bland annat om köttindustrin i USA och om jakten på mer pengar för företagen på djurens, naturens och människans bekostnad. Det är en film jag rekommenderar starkt, även jag som redan övertygad ickeköttätare och djurrättsföreståndare behöver se den. Det är en viktig film som inte lämnar någon oberörd. Jag blir så arg hur man kan se det moraliskt och etiskt försvarbart att behandla djur, natur och människor illa för sitt eget pengaintresse.
Det är verkligheten och du kan säga att djuren har det bättre i Sverige och att det inte är lika stor köttindustri här, MEN vi är nog inte långt ifrån med vår djurhållning. OKEJ i Sverige har vi hårdare kontroller, inte lika stor köttindustri och de matar inte korna med majs och korna får vara på grönbete osv, MEN många djur är instängda (den största delen) och de får inte leva ut sina naturliga behov. De lever sina liv i trånga utrymme i väntan på att bli mat. Grisarna som behöver få böka runt ute är instängda i betongspiltor, hönorna, de frigående inomhus, är packade som sillar och för att inte tala om de som är i bur.
Tack och lov har vi alternativ i Sverige som inte kostar skjortan. Om du nu måste äta kött kan du köpa från gårdar där djuren får gå ute och du kan köpa ägg direkt från bönder som har dem frigående utomhus. Vi har många ekologiska och hållbara alternativ. Det finns mycket man kan göra och ett mot argument det är dyrare att köpa ekologiskt, men då ska du också tänka på din hälsa och på naturen. Om du lägger lite extra i matkassan och drar ner på materialbehovet kan du köpa ekologiskt och hållbart. Det är en stor skillnad från USA och Sverige att deras ekologiska alternativ och bara deras grönsaker kostar hur mycket som helst. Det är dyrare att köpa en broccoli än för en hel familj att äta på en snabbmatsrestaurang.
Om vi alla hjälps åt och gör det vi kan, kan vi påverka och förändra.
Jag vill också poängtera att i mina resonemang angående djurrätt kan man också dra paralleller till mina resonemang angående alla orättvisor och utnyttjande människor, djur och natur. Jag lägger ingen värdering i hur jag klassar och vad som är värst för jag tror att i grunden handlar allt om samma sak; pengar, grymhet och okunskap.
I saw the movie Food, inc. yesterday and it is a very important movie. It’s about the food industry in USA. I hope you see it. It describe the cruel reality for the animals and for our planet. But also how you can change and influence the industry.
Ett av naturens underverk;
Jokkfall, Överkalix kommun
Ordets makt
Jag tror på ordets makt och utbildningens makt för en bättre värld.
Idag var jag mamma, mammas granne och en kompis till mammas granne på en föreläsning som Latinamerika kommiten arrangerade. Det var en kvinna som berättade om arbetet hon gjort i Mexico och Peru. Det var intressant. Jag köpte också en bok av Lydia Cacho - Maktens slavar, boken handlar om trafficking och maffian. Jag har läst en bok tidigare av henne - Jag låter mig inte skrämmas. Hon skriver bra och om väldigt viktiga saker.
Det var ett boktips från mig till er. Jag berättar mer när jag läst andra boken.
Jag fick även lämna en ExpandPeru - affisch som de skulle hänga upp i deras lokaler (loppisen de har på kronan). Jag har även gett fem affischer till en vän i Stockholm, två affischer till en vän i Helsingborg och ska snart skicka 2 affischer till en vän i Göteborg. Jag försöker täcka upp lite här och var så vi kan nå ut till så många som möjligt.
Jag har sökt några kurser på komvux; matematik b (jag behöver det för andra kurser på ltu), spanska (för att inte förlora min spanska och för att lära mig mer) och politik och hållbar utveckling (det med anledning av att det är något som jag vill arbeta med i fortsättningen. Jag arbetar ju redan med hållbar utveckling och jag skrev ju min C-uppsats om hållbar utveckling anknutet till fritidshemmet, men jag känner att jag behöver mer utbildning i ämnet för att få nya infallsvinklar. Jag ska ju också planera ett projekt som jag ska arbeta med nästa gång jag åker till Huancayo och därför behöver jag mer utbildning och infallsvinklar.)
Ett tips; studera mer och läs böcker. Tipsa också andra människor i er omgivning, inte bara människor ni känner utan människor ni kanske träffar flyktigt i olika sammanhang.
Glöm aldrig ordets makt och att i varje möte utvecklas man. När du träffar människor speciellt de som inte delar din åsikt, de ger dig nya infallsvinklar antingen bygger de på åsikterna du redan har eller så förändras de på något sätt. Du hjälper också andra människor att se saker på andra sätt.
Det kommer snart ett inlägg om Huancayo/Peru kontra Luleå/Sverige.
------------------------------------------------------------------------------------------------
I believe in the power of speaking and the power of education for a better world.
Today I went to listen to a woman who told about her work in Mexico and in Peru. It was interesting. I also bought a book of the author Lydia Cacho - Slaves of power: a journey into sex trafficking around the world. A few years ago I read a very good book from her and I got very happy when I found this one. I tell you more when I finish the book.
I even got the opportunity to leave an Expand-Peru flyer to them and they told me they going to put it up. I also sent some flyers to friends in other cities in Sweden so we can reach out to more people.
I have applied to go some courses here in Luleå. I have applied for Spanish, mathematic B and for a sustainable development course. I want to study Spanish so I learn more and don’t loose all the Spanish I have learned in Huancayo. I want to study math because I want to apply for sustainable development courses in the University and then I need math b. I want to study sustainable development because I want to learn more about it and get more tools how I can work with it. (I have studied sustainable development before and I wrote my C-rapport about sustainable development and school but I want to learn more and get even more tools.) I also want to work with a environmental project when I get to Huancayo the next time.
One advice from me to you is to read books about reality and study more. And also to inspire people in your community, not just the people you know also people you just meet quickly. Never forget the power of words and that you develop in every meeting with other people.
i Luleå
Nu är jag hemma och har väl landat sisådär. Det var skönt att komma hem och andas den norrländska luften och njuta av tystnaden och såklart träffa alla mina här hemma. MEN det är ju blandat också saknar Huancayo, mitt arbete där och alla mina fina där. Har varit ledig några dagar, men nu ska jag börja arbeta och börja fixa med alla mina planer.
Men jag har missat de sista dagarna redogörelse kommer här;
Innan vi tog bussen åkte jag till Ingrids morbrors arbete och hjälpte han med en översättning till svenska och därefter åkte jag hem och packade klart. Bernabe och Susana (den nya volontären) följde med mig och Ingrid till bussen. Bussresan tog drygt 8 timmar med anledning av att det var mycket trafik och lite krångel på vägen. Det är en väldigt vacker resa mellan Huancayo och Lima så det går ingen nöd på mig och åtta timmar i deras bussar är bara härligt. Klimatet i Lima skiljer sig mycket från Huancayo, det är jätte varmt och fuktigt även fast det håller på att bli vinter. Det är som att komma till ett annat land bara på några timmar i buss. Men det är ju inte bara klimatet som skiljer Lima från Huancayo. Lima är så stort och dubbelt så mycket trafik som i Huancayo och mycket turister. Det är många västerlänningar som bor, arbetar eller studerar i Lima. (eller mycket och mycket kanske inte men jämfört med Huancayo är det mycket.
Dagen efter besökte vi Ingrids univeristet, vilket är som hämtat från en amerikansk collagefilm, men en skillnad det springer hjortar på området. I min mening är det ju lite annars att stänga in hjortar på ett univeristetsområde, men men så är det där. Vi hann också med att hälsa på en moster till Ingrid och därefter åkte vi tillbaka till Ingrid hämtade mina väskor och tog oss till flygplatsen. Det blev ett trist farväl, MEN som sagt det är inte farväl det är vi ses. MEN vi vet ju inte när vi ses nästa gång osv. Vi började också prata om när jag kommit till Lima och Ingrid hämtat mig på flygplatsen, det kändes som igår, tre månader går så fort även fast jag hunnit med så mycket och har lärt mig så mycket. Jag åker hem med bagaget fullt och då menar jag inte bara allt jag köpt utan det viktigaste allt som sparats i hjärnkontoret.
Nu vänder jag blad och tar tag i nästa kapitel (och samtidigt planerar inför nästa Huancayo vistelse som innehåller andra projekt)
Är ni intresserade att åka och arbeta i Huancayo kan ni kontakta mig på: therese.hedkvist@hotmail.com.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Now I am home in my town. It’s nice to be home and breath the air from northern Sweden and enjoy the silence and off course meet all my loved ones here. BUT its mixed feelings because I miss Huancayo; my work, the city and all my loved ones there.
My last days in Peru;
Before me and Ingrid took the bus from Huancayo I helped Ingrids uncle with translating some emails to Swedish and after that I went home and packed my bags. Bernabe and Susana (the new volunteer) came with me and Ingrid to the bus station to say bye. The bus trip took around 8 hours. It’s a very beautiful landscape between Huancayo and Lima so I enjoy the bus ride. The climate in Lime it’s very different from Huancayo, its like to go to another country. Buts its not just the climate that’s different, Lima its much bigger, much more people, traffic and tourists. Its also people from west who work, study and live in Lima.
We visited the University were Ingrid studies. The University its like picked from an American Collage movie. We also had time to visit a vegetarian restaurant and visit Ingrids aunt. After that we went back to Ingrids place and picked up my bags and went to the airport. It was a very sad goodbye with many tears, BUT like I said before; Its not goodbye its See you soon! We started talking about when I came to Lima and Ingrid picked me up at the airport; it feels like yesterday. Three months past very fast but I learned so much things and I go home with my baggage full and then I mean my knowledge baggage not just all the things I bought.
No I turn the page and focus on the next chapter and at the same time prepare and make plans for my next Huancayo stay.
---------------------------------------
If your interested to go and work in Huancayo you can contact me; therese.hedkvist@hotmail.com
---------------------------------------


Måndag morgon
Mycket glädje men många tårar också
Det här är min sista vecka och jag har gått omkring med gråten i halsen konstant. Veckan har innehållit mycket glädje och skratt, men också många avsked och tårar. På onsdag var det dags att ta avsked från Wawa Wasin. Jag hade bakat chokladbollar och stekt pannkakor och vi hade en väldigt trevlig dag med mycket skratt och bus. När det var dags för mig att bege mig till Pucara kunde jag inte hålla tårarna borta. Det känns så konstigt att jag ska åka och lämna dem.
På onsdag kväll var det dags att ta avsked av Salmone (den franska tjejen).
Torsdag morgon kom en ny volontär; en tjej från Spanien som reser runt i Sydamerika. Hon verkar vara riktigt vettig och härlig. Hon ska troligen vara här i en månad och kommer nog att arbeta på samma Wawa Wasi som mig och arbeta i Pucara. Det känns skönt att veta att det kommer en vettig människa och tar vida stafettpinnen.
MEN jag vill inte lämna mitt arbete här!
Torsdag blev det mycket fika i Casa Pucara, så mycket att jag blev dålig. Min mage har blivit jättekänslig efter min insjukning här om veckan. Men vi hade en väldigt trevlig dag på arbetet. Fredag var min sista dag i Pucara med anledning av att jag var sjuk så orkade jag inte baka utan åkte och handlade en tårta inne i staden. Jag tog den nya volontären med mig och presenterade henne för barnen. Det blev inte så långt stopp med anledning av att jag är sjuk. Det är så tråkigt att min sista dag med barnen i Pucara inte blev någon höjdare för jag orkade inte riktigt. MEN vi har haft många, många, många bra och underbara dagar tillsammans så detta räknas inte. Det känns väldigt jobbigt att lämna alla barn, men nu är det som det är. Jag vet att jag gjort ett bra arbete och jag vet att jag kommer att återvända.
På lördag ska jag ta farväl av flickan i Pucara, känns inte heller kul, men nu är det som det är. Jag hoppas vi får en fin dag tillsammans.
Det har också blivit en ändrig i min hemresa. Jag kommer inte ta tåget härifrån, vilket är synd för jag har hört att det är riktigt vackert och obeskrivligt. MEN jag får ta det när jag återvänder. På söndag eller måndag är det dags att ta farväl av mitt kära Huancayo och jag och Ingrid tar bussen tillsammans. Därefter blir det antingen en eller två nätter i Lima och därefter på tisdagen är det dags att ta farväl av min kära Ingrid och ta mitt plan till Madrid där jag måste sova en natt och sedan nästa dag ta flyget till Stockholm där jag får spendera timmar på Arlanda för att sedan ta flyget till mitt kära Luleå.
This is my last week and I've been walking around with tears in my trout. The week has included a lot of joy and laughter, but also many farewells and tears. On Wednesday it was time to take farewell from Wawa Wasin. I had baked chocolate balls and fried pancakes and we had a very nice day with lots of laughter. When it was time for me to go to Pucara, I could not keep from crying. It feels so strange that I should go and leave them.
On Wednesday evening it was time to say farewell to Salmone (French girl).
Thursday morning came a new volunteer, a girl from Spain who travels around South America. She seems like a very lovely person. She'll probably be here for a month and will probably work the Wawa Wasi like me and work in Pucara. It feels good to know that there will be a good person to take over the work.
BUT I do not want to leave my work here!
Thursday was a lot of cakes at Casa Pucara, so much that I became sick. My stomach has become very sensitive after my illness the other week. But we had a very nice day at work. Friday was my last day of the Pucara on the grounds that I was sick I could not bake, but went and bought a cake in town. I took the new volunteer with me and introduced her to the children. It was not so long stop in Pucara beacuse of me being sick. It's so sad that my last day with the kids in the Pucara was no big shot because I could not really engage for 100%. BUT we have had many, many, many good and wonderful days together so this does not count. It's very hard to leave the children, but I now it's like it is. I know I did a good job and I know I will return.
It has also been a changing in my return. I will not take the train from here, which is a shame because I have heard it is really beautiful and indescribable. BUT I am going to take it when I return. On Sunday or Monday, it's time to say goodbye to my dear Huancayo and Ingrid and I take the bus together. Thereafter, it is either one or two nights in Lima and then on Tuesday it's time to say goodbye to my dear Ingrid and take my plane to Madrid where I have to sleep one night and then the next day fly out to Stockholm where I have to spend hours on the airport and then fly to my dear Lulea.
A pic from the Huaylarsh festival en Pucara
Söndag till Söndag
Jag vet att jag inte skrivit, men jag har inte haft tid, nu närmar sig min hemresa med stormsteg och det har varit mycket att stå i. I söndags arbetade jag med flickan i Pucara, hon fick sina nya saker och vi spelade spelen hon fått och umgicks. Vi tränade också siffror och antal. Efter arbetet åkte jag och den franska tjejen till den traditionella söndagsmarknaden. Jag fick med mig många saker därifrån.(Jag kan inte låta bli att handla här, jag är ju verkligen ingen materialist, men jag tänker såhär att det är bra att gynna dem på plats).
I veckan har jag arbetat på som vanligt. Jag har arbetat i Wawa Wasin 830-1330 och därefter åkt till Pucara och arbetat från 14 till 17-1730. I Casa Pucara har det blivit väldigt mycket läxhjälp, pusselbyggande och spelade med de nya spelen förstås. I Wawa Wasin har det blivit mycket lek och hjälp med olika saker. Vi har också haft mycket tid att prata om hur det är i Sverige och hur det är här. Kvinnorna som arbetar i Wawa Wasin frågar mycket och berättar själva väldigt mycket. De som arbetar i Wawa Wasin har ingen utbildning att arbeta med barn, de har eller har haft egna barn och innan de börjar arbeta får de komma en dag och se hur de arbetar i en annan Wawa Wasin och därefter börja arbeta. Jag fick se det en dag för att det kom en kvinna och observerade under en dag och nästa dag skulle hon börja arbeta ensam i en Wawa Wasi.
I veckan har jag varit och handlat ingredienser för att jag ska baka chokladbollar och kladdkaka åt barnen jag ska också göra pannkakor (det blir ingen palt). Jag har också fått en jätte fin halsduk av en av kvinnorna som arbetar i Wawa Wasin. Hon sa att den har hon gjort med mycket kärlek. Hon tycker det är jätte tråkigt att jag ska åka och hon ville att jag skulle ha den så att jag minns dem. (jag sa att jag kommer minnas dem i alla fall) Jag ska även ta deras adress när jag åker så jag kan skicka saker till barnen.
I lördags arbetade jag med flickan i Pucara. Hon fick göra arbetsblad och sen spelade vi spel. Vi gick också till Casa Pucara och målade med vattenfärg. Efter jobbet åkte jag och den franska tjejen in till staden och handlade lite och besökte en park.
I söndags åkte vi med buss till Huancavelica, vilket tog runt 4,5 timme. Vägen dit är väldigt vacker och det är också väldigt vackert i Huancavelica. Vi besökte marknaden och gick runt i staden. Vi tog en taxi med två andra personer hem till Huancayo, vilket tog 2,5 timme.
bilder längre ner
This week has been much work; like as usual. I have worked in the Wawa Wasi and in Casa Pucara. In Casa it has been much help with homework and much jigsaw and playing with the new games. In Wawa Wasi there have been much playing games and help and stimulation. The women who work in the Wawa Wasi have told me a lot about the work and about that those who work in the Wawa Wasi don’t have education to work with children. They got one day of watching another Wawa Wasi and the next day its work.
In Saturday I worked with the girl in Pucara and after work me and the French girl went in to town. In Sunday we went to Huancavelica by bus it took 4,5 hour. We walked around in the city and visit the market. Its very beautiful in Huancavelica and the way there its also very beautiful. We shared a taxi back to Huancayo with to other people.
En lördag
Imorse kände jag mig fortfarande dålig så jag var tvungen att väcka min chef och fråga efter medicin för att kunna åka iväg och jobba. Med anledning av att jag bara har två veckor kvar och fyra dagars arbete med flickan i Pucara (jag arbetar ju bara med henne på helgerna nu förtiden) kände jag att jag verkligen vill åka och arbeta idag. Jag åkte mina 45 minuter till Pucara och när jag kom dit var de inte hemma. Det var verkligen synd, men jag åker dit imorgon och ser om de kommit hem. När jag kommit hem från Pucara vilade jag lite och sen åkte jag och min nya kombo till staden för att inhandla pussel och spel till Casa. Tack så mycket faster och farbror med familj för er donation! Det har räckt till massor av saker; till Casa, till flickan jag arbetar med och till barnen i Wawa Wasin.
Tack till min chef för medicinen den har hjälpt, nu kan jag äta:)
Min nya kombo är en tjej från Frankrike som ska vara här i fem månader och arbeta med den traditionella konsten från regionen. Hon arbetar inte för ExpandPeru utan för kommunen. Jag är väldigt glad att hon är här för hon är en riktigt härlig människa.
------------------------------
Jag har klarat
Tack så mycket, Thank you very much, Muchas gracias



